Vid Frösakull är det vinden som gör bilderna. Den formar dynerna, drar genom strandgräset och driver molnen ut över havet. Jag har fotograferat här i alla ljus, från dis där en ensam stolpe är allt som syns till dagar då ett enda moln reser sig över dynkammen. Det är samma strand varje gång, men aldrig samma ögonblick.